Nyckeln är kunskap

Kunskap. Det är Mirkas viktigaste verktyg för att hänga med i den allt snabbare utvecklingen inom hållbar produktion.
– Även de som är i framkant måste hela tiden fundera på nästa steg, säger Mats Sundell.

Att tillverka slippapper är betydligt mera högteknologiskt än många kanske tror. I det nya elektronmikroskopet i Mirkas laboratorium kan utvecklarna förstora bilden upp till 50 000 gånger och upptäcka minsta lilla defekt på ytan.
– Vi kollar till exempel hur olika slags lim påverkar materialet eller vad som händer när det fastnar sandkorn på slipytan.
Det säger utvecklingsdirektör Mats Sundell. Han tar oss med till utvecklingsavdelningen och visar en robot som just nu testar slippapper för epoxy, det material som till exempel Baltic Yachts och Nautor använder som ytmaterial i sina båtar.

Ytbehandling är en energiintensiv process och för Mirka handlar hållbarhet framför allt om att ta fram produkter som sparar resurser i slutanvändningen.
– Inom produktutvecklingen handlar mycket om att testa och åter testa. Hur de olika materialen reagerar i olika sammanhang och hur maskinerna ska få en så lång livslängd som möjligt. Vi testar också nya material, som till exempel tekniska textilier baserade på cellulosafibrer.

Mirka är en föregångare i regionen

Förutom att ha koll på produktutvecklingen är Mats Sundell också ansvarig för att produkterna uppfyller de hållbarhetskrav som ställs – och för ett företag i Mirkas storleksklass är detta ett omfattande arbete. Just nu jobbar åtta personer i organisationen enbart med att hålla koll på nya lagar och direktiv.
– Mirka har varit en föregångare i regionen, och ur europeisk synvinkel har Finland länge legat i framkant i fråga om den gröna omställningen. Men vi kan inte luta oss tillbaka, just nu går utvecklingen snabbt framåt och vi måste anstränga oss för att hinna med.
Mats Sundell talar dels om den snabba utvecklingen inom EU med nya lagar och förordningar som styr industrin, men framför allt om den snabba utvecklingen i USA.
– Europa har länge legat steget före, men den amerikanska industrin är på väg ikapp. Utvecklingsarbetet där kom igång betydligt senare än hos oss, men i stället satsas det nu enorma summor i form av statsstöd. Just nu är kunskap nyckeln för att ligga i framkant, att förstå vart vi är på väg.

Satsar på att bygga upp ett ekosystem inom den tillverkande industrin

Även hos oss satsas resurser på omställningen. Mirka har precis blivit beviljade ett femårigt så kallat lokomotivstöd via Business Finland, pengar som ska användas för att bygga upp ett ekosystem för den tillverkande industrin. Mirka spelar i många fall i en annan liga än många andra företag i regionen, men Mats Sundell räknar med att även mindre aktörer inom den tillverkande industrin kommer att ha nytta av utvecklingsarbetet.
Om man som Mirka har lång tradition av att tänka hållbart och har grundförutsättningarna under kontroll, finns andra betydligt större utmaningar:
– Det vi funderar mycket på just nu är vad hållbarhet får kosta. För att kunna växa behövs investeringar och nya sätt att tänka, men det alltid en balansgång. Hur mycket är du själv beredd att betala för en mera hållbar produkt?
Mirka har i dag tiotusentals olika produktkoder. Detta i kombination med olika direktiv för återvinning i olika länder gör att ekvationen inte är alldeles enkel.
– Våra två huvudprodukter är dessutom väldigt olika, medan en Power Tools-maskin ska hålla år efter år och kunna repareras, används slippappret kanske i 30 sekunder för att sedan slängas bort.

Mirka – Vem är vi?

Mirka är specialister inom flexibla slipmaterial och producerar innovativa patenterade produkter som möjliggör en dammfri ytbehandling. Forskning och utveckling samt enheten Power Tools är en viktig del av verksamheten. Mirka är en del av KWH-koncernen. Fabriken och huvudkontoret finns i Jeppo, Nykarleby, och vi har 18 dotterbolag runt om i världen. Över 97 procent av produkterna säljs på export till fler än 100 länder.
www.mirka.com

Ta del av de övriga hållbarhetsberättelserna

Denna artikelserie har tagits fram inom ramen för projektet CIT – Circular Insights and Transition som är finansierad av Europeiska Regionala Utvecklingsfonden, Österbottens Förbund och Utvecklingsbolagen i Österbotten.